Fjärrvärme tinade såväl fruset hjärta, som hem

Kära läsare. Jag må vara stark, uthållig och vid god vigör, men livet har tärt även på mig. Efter otaliga tobakstrippar, sponsorevent och föreläsningsturnéer i Baltikum med omnejd har jag levt på sparlåga. Livets veke var antänd ända ner till grunden. Detta tills jag skyfflade på mer av livets stearin och gav ljuset förutsättningar att vidare belysa min själ. Ja, ni förstår mig rätt – jag skaffade fjärrvärme till villan i Jönköping.

Fjärrvärme, vad är det egentligen? Ibland brukar jag tänka en gång extra över vad ord faktiskt betyder. Fjärr och värme, vad har vi där egentligen. Den första delen av ordet för tankarna till det gamla TV-programmet När och fjärran, där svensken visades exklusiva semesterdestinationer att boka in under industrisemestern. Vidare är för mig värme motsatsen till kyla, vilket tar över vårt samhälle både rent vädermässigt och livsmässigt. Vi fryser både kroppsligt och själsligt. Oavsett hur många pälsar vi klär på oss kan insidan förbli nedfryst likt den sibiriska tundran.

Min nätta villa.

Från arktisk kyla till infernalisk värme

En morgon vaknade jag upp i huset och insåg att det var istappar inomhus. Jag läste i Hemmets Journal en gång att den optimala temperaturen för sömn är strax under nollan, därför har jag alltid sovit med öppna fönster. Sanningen är att det ibland blir lite väl kallt, men efter en helvetisk första timme brukar kroppen domna bort. Då är det enklare att somna. Såhär har jag levt i åratal och på en del sätt har jag aldrig mått bättre, på andra har jag nog aldrig mått sämre. På något sätt har jag avvant mig värme och frodats av kyla. Därför har jag ofta styrt kosan någon annanstans under sommarmånaderna. Grönland, Spitzbergen, Sandhem – destinationerna har varit många.

För ett tag sedan gick jag förbi en värmefläkt. Känslan den utstrålade övermannade mig och jag började inse att det är något med värme jag behöver. Det verkar rent av vara ett krav för att överleva. Sagt och gjort, jag började rådfråga mina närmsta – behövs värme?

Svaren jag fick var av varierande kvalitet. Min kollega Boromir Andersson menade på att kylan stärker och är ett krav för ett hållfast liv, medan min dotter föredrog en rumstemperatur kring 40 grader. Rådfrågningen gjorde ingen av oss visare och sökandet fortsatte. Dimitrieva Svensson tyckte för övrigt att jag var helt från vettet och hotade att säga upp bekantskapen med mig. Lyckligtvis kunde den relationen återupprättas.

Tysk ingenjörskonst ändrade mitt liv

På vägen hem från ”Dimi” gick jag förbi ett skyltfönster där det stod ”Fjärrvärme – både för din själ och ditt hem”. En slagkraftig slogan, som greppade tag i mig. Jag gick in i butiken och tryckte upp försäljaren mot väggen.
– Hur kan ni påstå något sånt här? Det är ju helt orimligt, sade jag samtidigt som jag välte ner lite porslin.

Försäljaren, idag en god vän, vid namn Helmut Pichler svarade lugnt och sansat och gav mig de svar jag behövde.
– Det är sant, jag har känt det själv. Värme tinar även den kallaste av själar, sade han.

Fjärrvärme i Jönköping
Min källa till fjärrvärme – och liv.

Efter några efterföljande ordväxlingar, med hot om polisanmälan och annat lyckades vi lösa det hela genom att jag införskaffade fjärrvärmens Rolls-Royce – en ”Heat-Meister 2000” av märket med samma namn. Det kostade mig de senaste årets besparingar och ett par bekantskaper då den årliga tobaksturnén fick skjutas fram en månad.

När jag kom hem monterade jag schabraket i mitt fortsatt frusna hem. I instruktionsboken stod det även att en för bästa effekt bör stänga samtliga fönster och andra öppningar. Motvilligt följde jag råden och satte sedan igång min fjärrvärme. På nolltid spreds en harmonisk, nästan intim värme genom rummet. Den värme upp mig både kroppsligt, då jag återfick känsel i kroppens olika extremiteter, men också på insidan. Något hände där och då. Känslan inombords påminde lite om när jag drog in röken från mitt första paket Camel på färjan till Travemünde sommaren 1984. Ganska exakt så kändes det faktiskt.

Jag har fjärrvärme, alltså lever jag

Alla dessa händelser skedde för ett tag sedan och jag kan uppriktigt säga att beslutet att köpa fjärrvärme var det bästa jag någonsin gjort. Visst, ni har hört mina utsagor om andra produkter och tjänster här på bloggen. Ni tror säkert att jag gör dessa inlägg av monetära skäl, för kosing och riksdaler. Trots att bolaget Heat-Meister i skrivande stund för över en anständig summa pengar till mitt konto stämmer det inte. Jag gav mig aldrig in i den här branschen för pengarna. Det har alltid varit för att känna att jag lever.

Fjärrvärme är framtiden.

Lever och frodas gör jag, gnistan är åter funnen och stearinet påfyllt till bredden. Mitt innandömme äro åter uppvärmt, alltså lever jag.

Fjärrvärmen ändrade allt – I grunden. Den har fått mig att ifrågasätta det mesta, såsom varför jag författar dessa inlägg för er att läsa. Kanske är det här det sista ni hör från mig, kanske är det här resan tar slut. Om så är fallet vill jag att ni ska veta att det var en himla resa vi gav oss ut på. Med själen som kompass och pengar som färdmedel tog vi oss längre än vad alla trodde var möjligt. Det handlar inte om pengarna vi tjänade, utan om banden vi skapade på vägen dit.

Godspeed – fränder.